Val – vem älskar vem
Det är lite spännande det här med politik. Intriger och "romantik" blandat med realism och verklighet.
För tre veckor sedan var det val i landet. Det fanns i de två blocken ett antal partier att välja bland och så var det Sverigedemokraterna som inte fick vara med men fick en massa röster av svenska folket, hur det nu kunde gå till? Det är nu bevisat att det inte går att lotsas att en motståndare inte finns när den finns. Men so what allt blir inte som man vill här i livet.
I Lekeberg har en oerhört samstämmig och mycket enig allians, men också opposition, arbetat under tre år. Första delen av perioden var inte vad man önskade sig. Lite motsättningar är milt uttryckt . Resten av mandatperioden har det alltid låtit, vi samarbetar så bra. Då tror gemene man att allt är frid och fröjd, tror politikerna. När valet för tre veckor sedan visade att väljarna inte riktigt trodde på att alliansen var så samstämmig fick politikerna hicka. Allianspartierna fick tillsammans 17 mandat av 35 i Kommunfullmäktige, de rödgröna fick 13, SD som inte får vara med fick 2 mandat och Framtidspartiet i Lekeberg, som är helt nytt, fick 3 mandat. Hur kan det bli så när allt fungerat så bra????
Politikerna har tappat fotfästet. Det normala vore väl att så snart valresultatet är klart samtalar alliansen om hur de ska gå till väga för att kunna fortsätta styra i Lekeberg. Men icke sa Nicke, de har inte haft ett enda samtal om man får tro en av företrädarna som kontaktat mig som representant för det nya partiet, Framtidspartiet i Lekeberg. Han, det finns bara män i den politiska ledningen i Lekeberg hittills, frågade mig vad vi hade för planer för framtiden. För mig var det inte svårt att svara på den frågan. Vi kommer alltid att föra kommuninnevånarnas talan och föra deras lokala frågor och synpunkter vidare det som vi kommunpolitiker är valda till att göra. Utan kommuninnevånare inga kommunpolitiker, inte så svårt att förstå. Har Du blivit kontaktad av något annat parti blev nästa fråga och mitt svar blev nej. Det här samtalet var c:a 1,5 vecka efter valet. Vi kom överens om att höras vidare en vecka senare vilket vi också gjorde. Fortfarande hade inte allianspartierna samtalat om fortsatt styre. Är inte det konstigt med alla uttalande om hur bra samarbetet varit under de senaste tre åren? De sitter dessutom i samma korridor i kommunhuset så naturlig mötesplats finns.
En fågel har kvittrat i mitt öra om att Centerpartiet och Socialdemokraterna diskuterar samarbete men de måste få med Vänsterpartiet för att kunna få majoritet. Hur ska det gå till med en sådan koalition? Centerpartiet har lovat att behålla vårdnadsbidraget och troligen vill de också ha vindkraftsparken i södra Kilsbergen för det vill partiet på riks medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har lovat ta bort vårdnadsbidraget om de kommer i ledande ställning och vindkraftsparken vill ett splittrat Socialdemokratiskt parti driva alternativt slopa medan Vänsterpartiet inte tagit ställning alls vad jag vet.
Vi som varit med tidigare förstår att det här handlar om att få vara med i toppen till varje pris. Vad folket vill är av underordnad betydelse. Vad vi också ser är att det inte har varit så friktionsfritt som man låtit påskina. Ett parti är svartepetter som ingen vill ha med, men utan det varken allians eller rödgrönt styre och det handlar varken om SD eller FL. Spänningen är olidlig, eller hur?