Kerstins Hemsida

Jämställdhets"saga"

För snart 100 år sedan fick kvinnor i Sverige rösträtt. Dessförinnan var det bara mannens rättighet att rösta. Ingen trodde väl att det skulle innebära någon större förändring. Åren gick och någon gång mellan valen så folkomröstades det i någon stor fråga som de folkvalda ville rådfråga befolkningne om. Det innebar inte några större förändringar det heller eftersom det bara var rådgivande omröstningar och de folkvalda kunde hantera resultaten som de fann vara bäst, oftast inte som rådgivningens utslag blev.

Då för 100 år sedan fanns inte ord eller begrepp som jämställdhet fast det var så det började, med rösträtten 1919. Grundlagsändringen gick igenom 1921, det året när kvinnorna i Sverige för första gången fick gå till valurnorna. Första motionen i frågan lades däremot redan 1884 i 2:a kammaren. Det har inte gått som på räls med jämställdhet så därför har det tvingats fram på olika sätt. I dag har nog alla kommuner sin egen jämställdhetsplan/policy men de skiljer sig inte åt så mycket. Det handlar mycket om individers lika värde, lika lön för lika arbete osv.

Nu till sagan

Jämställdhets"saga"

Det var en gång en liten kommun som hade svårt att hantera jämställdhetsfrågan. För jämställdhet gäller väl också för politiker eller???? Man kom överens om att det skulle finnas fyra kommunalråd som hade olika ansvarsområden. Ingen skulle få heltid, alla skulle ha deltid i olika grad. Den som hade mest tid skulle få dubbelt så mycket tid som 2:a och 3:e och den 4:e skulle ha hälften av vad 2:a och 3:e fick. jämlikt, nja. Alla var dock nöjda tills man kom på att den som hade mest tid också fick mest intressanta uppgifter eftersom den blev ordförande vilket innebar flera roliga externa uppdrag och inbjudningar. Skulle man kunna fördela mer lika så alla fick lika möjlighet till det som var kul? Det är inte lätt att dela på ett ordförandeskap och hur skulle de som bjuder in ordförande veta vilken ordförande som är i tjänst just då? Inte troligt att det går så bra sa den som hade mest tid.

Ett stort aber var att den som hade mest tid var kvinna, representerade det största partiet, och tyvärr ibland hade en annan åsikt än de övriga. Det handlade om stora frågor som hur man tolkar reseersättningar, telefonabbonemang och hur man tillsätter tjänster ( ska det vara den mest meriterade med bäst kunskaper eller ska annat värderas högre). Inte lätt! Till slut blev problemen oöverstigliga. Hon måste bort och det var inte så svårt att lösa, alla har ju brister. Men jämställdheten som den var tänkt fick en knäck. Nu fanns ingen kvinna i ledande ställning. När nöden är som störst är uppfinningsrikedomen oändlig.

Om man tänker i banorna människan i centrum och inte manligt eller kvinnligt, så har det ingen betydelse om det är män eller kvinnor, alla är människor. Mänskligt eller hur? Smart!

Så i den lilla smarta kommunen ser det ut så här:

Fyra MÄNniskor i den ledande politiska toppen

Två MÄNniskor i det ledande politiska motståndarbåset

I en liten kommun som växer är det bra att ha gott samarbete med det kommunala bostadsbolaget. Där hittar vi:

Fem MÄNniskor i styrelsen

En MÄNniska är den högste tjänstemannen.

Då är alla nöjda och glada och jämställdheten kan inte ifrågasättas eller?????

Det är inte så människor har röstat men senaste valet kan kanske ses som rådgivande.

Kerstin Leijonborg