Kerstins Hemsida

Vård- och omsorg kan stjälpa Lekebergs kommun


Vård- och omsorg i Lekeberg kan komma att stjälpa hela kommunens ekonomi. De har försökt många gånger men fått efter många om och men  ändra på sina planer ibland. Men tyvärr är det för mycket som slunkit igenom. För några år sedan hade kommunen två mycket fina och välskötta gruppboenden.  Personalen,  de  boende och anhöriga trivdes mycket bra med det som var. Helt plötsligt fanns inte behovet fastställde nämnden och förvaltningen. Det fanns inget framtida behov av sådan verksamhet. Tio platser drogs in och man byggde om en avdelning på ett äldreboende för dessa innevånare med färre platser. Det glunkades ganska snart att det inte blev en lysande lösning men då var det för sent. Ett boende hade byggts om till vanliga hyreslägenheter och det andra gjordes om till förskola. Vi var många som arbetade för att de gamla gruppboendena skulle få finnas kvar.


I dag är tongångarna en helt annan. Nu saknas massor med platser för funktionshindrade och även för rehabilitering. Förvaltningen och nämnden sade upp alla externt hyrda lokaler, i början av 2007 utan att Kommunstyrelsens arbetsutskott,KS-AU, eller någon annan var informerad, för att få  plats i lärcentrumet Futurum. Kruxet var bara att många av kommunens utbildningar låg i dessa lokaler. Men vård- och omsorg ansåg sig vara i större behov av dem.  Det var ändå bara en temporär lösning för tanken var att bygga ett helt nytt hus, det som i dag ska bli Kastanjen. Vård- och omsorg via kommunstyrelsen (och kommunfullmäktige – inget ändras i kommunfullmäktige, där är alla överens) har ”tvingat” LekebergsBostäder att bygga detta hus. Vad det kostar är ointressant klargjordes på ett möte med kommuninnevånare.  Enligt dem talade man inte om pris för då kunde byggherrarna lägga sina anbud nära det kommunen var beredda att betala!  Man slutar aldrig att förvånas.


För några år sedan tyckte förvaltningen  att det var för många sjukskrivningar och därmed vikarier som måste sättas in. Då skapades en personalpool på 10-12 tjänster,  de flesta heltidstjänster.  Det skulle bidra till lägre kostnader då de i poolen var bekanta med arbetsrutinerna. Poolen skulle finansiera sig själv utom den administrativa delen den skulle medel tillsättas för. Meningen var att de som sökte personal ur personalpoolen skulle betala med sina pengar som avsattes för vikarietjänster. Men så blev det inte riktigt. Clearingen fungerade inte så personalpoolen fick inte betalt som det var tänkt  och verksamheterna fortsatte att skaffa vikarier både ur poolen men också utanför.  Det höll naturligtvis inte. Det tog drygt 5 år innan man fick igenom en granskning. När granskningen var klar upphörde strax personalpoolen.


Personalen i en arbetsgrupp ville prova på 3/3, arbeta tre dagar och vara ledig tre dagar. Det fanns också en del andra kriterier med. Det fungerade riktigt bra och de som arbetade var väldigt nöjda. Helt plötsligt upphörde 3/3. Varför fick jag inte riktigt klart för mig men troligen drog kostnaderna i väg. I stället för att bara avbryta hade man kanske kunnat ändra lite i reglementet  för att få det bättre men det här var personalens önskemål och då var det inte bra.
Det mest otroliga var när jag påtalade att det inte låg med fem semesterveckor i budget och fick svaret att det finns det inte pengar för. Tar personalen bara ut fyra veckor? Nej. Det är inte konstigt att det blir ekonomiska problem. I dag kan jag inte säga om alla semesterveckor är budgeterade. 


I lokaltidningen stod att läsa att 12 särskilda boendeplatser stått tomma. Varför det? Det är många som är i behov av en plats men kriterierna i kommunen är satta så högt att bara ett fåtal kan komma på tal. Nivåerna sätter kommunen. Det kostar minst 50 000.00/månad att ha så många tomma lägenheter. Troligen är det budgeterat för att nästan alla lägenheter är uthyrda.
Varför behövs så många biståndshandläggare när det borde räcka att vårdpersonal och sjuksköterskor ser vilka som är i behov av plats. Det är säkert inte många som söker en plats utan att ha behov av en.  När våra äldre tvingas bo kvar hemma och få hembesök både 6,  8, 10, 12 gånger per dygn eller mer då är något fel.  Det kan inte vara billigare med hembesök än en plats på hemmet.

Jag vet när jag hade dagmamma för mina barn så var det billigare taxa hos dagmamma för det kostade kommunen mindre med den omsorgen. Sedan blev det omodernt med dagmammor och då kom man samtidigt på att det var dyrare för kommunen med dagmammor!  Statistik och utredningar kan alltid tolkas på flera sätt. Statistik och enkäter är ett fördärv om man tolkar dem som man vill. Likaså med äldreomsorgen.  Det är mer ”inne” att ge vård i det egna hemmet. Men för vems bästa? Vill den som har vårdbehov bo på äldreboende ska det kunna erbjudas utan omfattande granskningar.

 

Förvaltningen har ett annat bekymmer. Det omorganiseras något otroligt.  Knappt har en organisation satt sig förrän det är dags med en ny.  Man hinner aldrig utvärdera ett arbetssätt förrän nästa är igång.  Senast, tror jag, är att nattpersonalen har minskats betydligt.  Sjuksköterskorna får andra uppdrag och får ta över mer arbete från undersköterskorna. Personalen är orolig för patienternas säkerhet.   Men personalen får inte prata om det, de måste vara lojala mot arbetsgivaren för att kunna stanna kvar på sin arbetsplats. Det har varit rotation på personal och det kommer troligen inte att bli mindre omsättning trots att det råder lågkonjunktur.


Allt detta är kostnadskrävande och inte minst tas kraft och ork från en engagerad personal när de inte vet vad som kommer att hända nästa vecka med deras tjänst eller arbetsplats.
Nu är Kastanjen på gång att byggas i Fjugesta. Ett hus med två och fyra våningar högt. Det beräknas kosta 66 miljoner att bygga. Två våningar ska disponeras av Vård- och omsorg. Det kommer att kosta pengar. Var finns utrymme för personalkostnader? För det kommer att gå åt personal även om samordningsvinster kan påvisas. Verksamheten utökas.